Diamond Head
Vi börjar dagen med att lämna tillbaka mustangen, kollade utbudet av ukulele och hittade lokala kollektivtrafiken - för idag skall vi upp på Diamond head.
Vi har ett bra tempo och bloggen/dagboken krävs nästan för att jag skall hålla reda på allt vi gjort. Det betyder inte att vi chillar ändå. Vi kan ta det lungt - i mycket korta stunder. Dock kommer vi inte upp i denna damens kapacitet, hon hade uppnått nästa nivå i avslappnad tillvaro.
Vi däremot gick ut hårt med att bestiga berg. Vi gör ofta saker i grupp nuförtiden, mest asiater. Är imponerad av de äldre asiatiska mormödrarna, välklädda för att skydda sitt vita skinn från solen. Men de trampar på, sega tanter är det.
Belöningen får vi i form av utsikt över hela Honolulu med Waikiki i fokus.
Vänder man sig om och tittar åt andra hållet så ser man ner i kratern, det är en vuklankrater vi är uppe på. Här ser man tunneln som vi kom in genom och säkert rester av militära aktiviteter. Mycket av anläggningarna här på ön har militär anknytning, nuvarande och historisk.
Det tog en timme och några liter svett att gå upp och ner.
Tillbaka i kratern behövdes ingen betänketid för att köpa en påse färska annanasstavar och en bägare annanassorbet - så gott. Det är vi värda.
Annanas är något annat här.
